Det finns tid för allt.

Det finns en tid för galenskap, sena nätter, gråt och skrik. Det finns en tid för hjärtats milda sånger. Det finns en tid för att vara närvarande.
Jag har aldrig varit speciellt bra på mycket. Jag kan skriva. Tror jag måste tillägga.

. Nu blir jag anklagad av för att vara oberäknerlig. Varför ?


Att det skulle vara obehagligt med människor som byter liv, som samlar ihop sig och kommer tillbaka starkare än förut? Varför är det obehabligt?

Jag har varit öppen med emot alla jag känner o umgåts med i min livstid,JAg har aldrig knusslat till det .Det har tagit en lång tid för mig ,men jag har under de sista 20 åren blivit till en mer tolerant och solidarisk människa som kommit att tycka om, respektera och vara en del av mycket av det jag förr avskydde för att jag var rädd, bitter och småsint.Jag hade en massa principer ,men det var principerna som började styra mig o inte tvärtom.

Jag är inte bitter längre.
Jag har inget emot en del av folkligheten som jag pissade på förr.
Man kan tycka att det är att vara en hycklare.
Men en hycklare i mina ögon är inte en person som vågar revidera sina uppfattningar om saker, människor, tankar när hans liv förändras i grunden, så som mitt har gjort.

I takt med att jag har fått det bättre o mår bättre i min inre min själ.
Jag fått smaka på de anonyma och de inte så anoyma mobbarnas dunkla hat och kladdiga kommentarer. Nu som när jag var i början på tonåren.Det har bara gjort mig till en starkare människa men det har ju som sagt tagit tid.

Jag kan nog sträcka mig till att säga att jag är en av de människor - kvinnor som har mycket hårt skin på näsan.

Jag har släckt ner kommentarerna både här och där. Jag tycker det är en märklig demokratisk rättighet att anonymt sitta bakom sitt förbannade tangenbord och hata en människa som står där med sitt ansikte och sitt namn, med hela sitt liv. Jag har ändå fortsatt blogga o tänker fortsätta med det åxå..


Jag har varit tydlig med min mänsklighet.Jag har varit tydlig i text med mina drömmar, min svaghet, mina förluster, min sorg.Ja det mesta i mig själv.


..// jag förlåter men glömmer ALDRIG